Bergspräckning i Saltsjö-Boo – borrhål på tomten
På många tomter finns redan hål i berget: ett energiborrhål för bergvärme, en borrad dricksvattenbrunn, eller båda. De går flera hundra meter ner och de är dyra att ersätta.
Ett bergarbete i närheten av ett sådant hål är därför ett arbete med en extra förutsättning. Ett skadat foderrör eller en kollektorslang som klipps av innebär en ny borrning, och det är en betydande kostnad.
Det första problemet är att hitta hålet. Ett energiborrhål syns ofta bara som en liten lucka eller inte alls, och kollektorslangarna ligger nergrävda i en grund grav från hålet till huset — precis i det djup där en grävmaskin arbetar.
Det andra är avståndet. Även utan direkt träff kan sprickbildning och vibration påverka ett hål, och det finns rekommenderade skyddsavstånd som är värda att hålla.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Lokalisering av befintliga borrhål och deras ledningsdragning
- Genomgång av dokumentation från borrningen
- Utsättning och markering innan arbetet börjar
- Bedömning av skyddsavstånd för uttaget
- Anpassad metod nära hål och slangar
- Handschakt där kollektorslangar kan ligga
- Besked när ett uttag inte går att göra på säkert avstånd
Så går det till
Var är hålet
Vi tar reda på var borrhålet sitter och var slangarna går. Det syns sällan på ytan.
Papperen
Brunnsprotokoll och installationsdokumentation visar djup och läge. De finns oftare än man tror.
Markering
Allt märks ut på plats innan maskinen kommer. Det är den avgörande åtgärden.
Avståndet
Vi håller skyddsavstånd även där ingen direkt träff är trolig. Vibration och sprickor når längre.
Handschakt
Där slangar kan ligga grävs de sista decimetrarna för hand.
Bergspräckning Saltsjö-Boo i hela Nacka
Kollektorslangarna är farligare än själva borrhålet, eftersom de ligger grunt och eftersom ingen minns exakt var de går. Från hålet till husets teknikutrymme löper två slangar i en grav som ofta ligger bara en halvmeter under mark, alltså precis i det djup en grävmaskin arbetar i. En avklippt kollektorslang tömmer systemet på köldbärarvätska, kräver sanering av den utspillda vätskan och innebär att slangen ska lagas eller dras om. Det är sällan katastrofalt men det är dyrt och det stoppar arbetet. Vi frågar därför alltid efter en ritning eller ett foto från installationen, och där sådan saknas gräver vi de sista decimetrarna för hand i den zon där slangarna rimligen går. Det andra är själva hålets skyddsavstånd. Ett energiborrhål har ett foderrör i den övre delen där jordlagren är, och det röret är känsligt för rörelser i berget alldeles intill. Spräckning på för nära håll kan deformera det, och ett deformerat foderrör kan innebära att hela hålet är förlorat. Det tredje är dokumentationen, som faktiskt brukar finnas: brunnsprotokoll lämnas in vid borrning och entreprenören som installerade värmepumpen har oftast en ritning. Ett telefonsamtal löser frågan innan maskinen står på plats.